Natt i Husås 2

Sitter vaken ikväll igen alltid lika svårt att sova i Husås. Vi letade hallon men hittade bara några torra ihop skrynklade stackars törstande bär. Det är för varmt. Vi tog oss på grusvägar långt ner till älven och stötte ihop med ett gäng bybor som campar, dom hade hissat svenska flaggan på en lång pinne och hade byggt det ena konstiga till det andra. Härligt att bara kunna leva där si och så med myggen i öronen. Jag blev biten på insidan av låret men knäna där mina byxor har stora slitna hål klarade sig alldeles utmärkt.

.

Har kokat 6 liter saft på rabarber och röda vinbär, jösses jag är så huslig. Älskar att pyssla med sådant jag skulle kunna hålla på i veckor. Koka saft och göra sylt, svampstuvning och baka bullar, bröd och kladdkaka. Jag skulle bli en superbra pyssel mamma. Surt att vi inte bara kan ”skaffa” barn, det är mer som ett mindre företag att bli med barn med Lollo. Jag har fyra teckningar att göra, det är skönt att veta att jag måste sätta mig och teckna. Det blir aldrig av annars, aldrig så att jag tecknar för min egen skull tråkigt nog.

Igår natt hände det märkligaste, jag var tvungen att avbryta telefonsamtal med Lollo för att i ilfart rusa ner till mamma och pappa för att tala om att det blixtrar på gården, livrädd. Dom yrvakna och rökandes på altanen, som frågetecken. Vart är blixten? Slutsatsen var den att inget UFO störtat på gården, inget har brunnit upp och långt bort mullrade det dovt. Så det var bara åskan.  

Skrev ett brev till Lollo ikväll, ibland känns det som om jag säger för mycket, ibland för lite. Det finns aldrig något mitt i mellan. Nu önskar jag att brevet var ogjort för alltid när jag vräker ur mig känslor så slår det tillbaka på mig själv. Säger jag att jag älskar så hatar jag i nästa sekund. Varför blir det alltid så, varför finns det alltid någonting som förstör, frågetecken som inte kan besvaras och att ni måste träffas gör mig irriterad som fan. Och det tänker jag fortsätta irritera mig på så länge du lever med mig! Djävla förbannade skit. Förstår inte detta behovet vi har att umgås med ex, eller snarare behovet som DU har. Kom inte och dra med ditt ”men du får ju träffa Jonas, Robin, Jan Åke” skit på dig, jag träffar aldrig dom. Och Robin är det enda exet i den skaran och han har jag inte träffat på länge.


Helvete vilken sur skitkväll det blev helt plötsligt.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0