Sårande ord

"Vi hade iallafall tur med väder"
Det skulle kunna sammanfatta våra två dagar i Stockholm. Lägg till utegångsförbud, skoskav och en utskällning som heter duga så har du allt i samma gryta. Jag ska banne mig lära mig att bete mig! Jag ska inte prata med främmande människor, absolut inte efter 00:00. Ingen alkohol, kanske ett glas vin. När lampan släcks 21:00 ska Sara ligga under täcket med huvudet på kudden. Jag ska sluta vara en egoistisk och självisk satmara som sätter alkoholen i första hand och min familj i sista. Jag ska gå och dö, jag är äcklig, jag är rödögd och full.

Eller?

Kanske har jag ett för stort socialt behov. Jag sprängs om jag inte får prata, mingla, umgås. Kanske försöker jag ta igen alla tysta år med en hatisk självbild och skärsår på armarna. Varför kan man inte unna mig att ha roligt? Jag älskar mitt spontana sätt att hugga fast i en arm och presentera mig, helt plötsligt har man en sovplats i Nigeria. Jag kan roa mig på egen hand och behöver inte som passas upp och presenteras för andra. Det är en egenskap jag inte vill vara utan.

Är det så själviskt att vilja lära känna nya människor. Ni kanske inte förstår ett ord. Det handlar om syskonkärlek och bråk. Om att oroa sig för mycket, om att bli besviken när den man tror att den som ska bry sig mest - skiter i det. I vissas ögon kan jag nog vara lite blåögd, och kanske självisk. Men det kan inte bara vara jag som vet hur otroligt mycket jag ställer upp för människor runt omkring mig. Med leenden, med ord, med fest, med skratt., spontanitet och vilja.



Kommentarer
Postat av: m

Nä.. så sant.. Jag förstår inte så mycket Exakt vad det handlar om.. Men jag tycker du verkar ha bra egenskaper, så var rädd om hur du är, och fortsätt vara Precis Just Så! stor KRAM

2009-06-18 @ 15:16:43
URL: http://emigen.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0