Vill du vinna en design?



Som ni ser har jag gjort en provisorisk "designhjälp" länk i min header.
För alla er som vill ha SNABB hjälp att få en personligare blogg. Och jag sätter igång en tävling nu. Så vill du vinna en design - berätta din roligaste/läskigaste/knäppaste/finaste..osv..
Rese Historia.

Skriv din berättelse i kommentarsfältet och jag väljer ut det två bästa historierna. Som får varsin designe. Du väljer såklart hur den ska se ut.

Berätta på!!

Avslutas 30/9.





Kommentarer
Postat av: Anonym

Svar: tacktack!:)

en kur låter som en bra idé och är det något du undrar så är det bara att fråga! kram



/L

2008-09-24 @ 19:19:31
URL: http://liseesters.blogg.se/
Postat av: milla / hälsofreak

å tack ska du ha! :o) Vad kul, hoppas du blir inspirerad! kram :o)

2008-09-24 @ 19:34:25
URL: http://halsofreak.blogg.se/
Postat av: N A T A S C H A

låter bra :D !

2008-09-24 @ 20:14:46
URL: http://taschaa.blogg.se/
Postat av: Fru Evelina

haha vad söt du är =)

det enkla kan ibland vara det bästa - det är ju bara ett vanligt foto =)



kram

2008-09-24 @ 20:52:23
URL: http://evelinas.blogg.se/
Postat av: Fru Frost

Nej jag har inte gjort den själv, kan ingenting om bloggdesign =0P

Ha en trevlig kväll!!

2008-09-24 @ 20:55:11
URL: http://frufrost.blogg.se/
Postat av: L

ska jag ¨säga vem som åkte ut? :P

2008-09-24 @ 21:09:33
URL: http://bebbo.webblogg.se/
Postat av: Amanda

Min knäppaste resa någonsin måste varit min språkresa sommaren 2008 när vi åkte helt förväntansfulla! med försenade flyg och när vi hade lärt känna varandra var vi äntligen framme. Det tog tid innan vi hittade vårat rum, och när vi kom dit blev våra rumskompisar arga för vi inte kunda vara tysta. Sen gick veckorna, rädda var vi frö EFledarna! För de skulle komma på oss med olika saker som vi inte fick göra, bland annat springa ute efter tiden man skulle vara inne. Vi gjorde helt sjuka grejer där, jag snackade med spanjorer som trodde jag var helt bombad och sprang runt och skrek i nästan inga kläder och vi bara skrattade. Vi bodde även emd en helt sjuk tjej, som vi känt i 24 h då satt vi utan kläder allihopa, svettades som grisar för ingen AC i rummet. Det blev skräpmat varje dag, men bäst av allt; vi alla håller kontakten och det är hur bra som helst!



hoppas jag vinner ny design :) vill verkligen vinna det! Kram!

2008-09-24 @ 21:28:22
URL: http://primms.blogg.se/
Postat av: queenpeach

så du älskar också att resa!Kolla gärna in min blogg och webshop o följ min flytt till Asien:D

2008-09-24 @ 21:32:54
URL: http://queenpeach.blogg.se/
Postat av: Rebecca

Min sjukaste resa var när mamma och jag besökte England för 4 år sedan. Mammas kusin bor i Sydenham Hill som är en bit utanför London. Mamma och jag hade varit på Madame Tussauds och hade spatserat runt lite på gatan och kollat i olika affärer. Nu var klockan närmare 4 och vi tänkte ta tunnelbanan hem till mammas kusin och hennes familj. Vi frågade en busschaufför om den rätta bussen. Fick numret och hoppade på när bussen kom. Vi åkte och åkte. Inte fan kom vi till någon station. Vi frågade en dam men då säger hon att denna bussen kör till stationen men de är sista stoppet om 2 timmar. Denna bussen tar en omväg och åker uppåt mot mindre trakter.

Jag trodde jag skulle bita huvudet av henne och mamma. I 30 min hade vi suttit på denna skitbuss. Mamma beslöt att vi skulle sitta kvar hela resan för nu närmade sig bussen Finchley Road. Mamma bodde där ett tag när hon tågluffade som ung. Hon blev exalterad och jag var hungrig. Någon mobil hade vi inte med så vi kunde inte heller ringa. Men men, vi kom ju äntligen fram till stationen och tåg tunnelbanan hem. Där hemma var de rätt oroliga och sa att om vi hade varit borta 1 timme till hade de gett sig ut och letat. Jag skämdes och kände stämpeln allmänt korkad men de sa att man aldrig kan vara 100 % säker.

Jaja så kan det vara. Ett tips till er alla som reser. Kolla/fråga alltid en extra gång.

Lycka till allesammans

kram

2008-09-24 @ 22:44:32
URL: http://toksmula.blogg.se/
Postat av: Sandra

Min härligaste resa skedde nu i september till bulgarien.Och under några dagar så spanade jag in ett riktigt vackert leende på någon tre balkonger bort/ovanför oss. Tillslut efter att förväntansfullt fått se honom ett par gånger, så bestämmer jag mig. Man lever bara en gång, vi måste ta för oss. Så jag skriver en lapp, och frågar om han vill ta en drink med mig och går upp till hans rum och skickar in den under dörren. Och jag trodde aldrig han skulle bry sig om den, men senare under kvällen så kommer nån och knackar på dörren, mina kompisar öppnar och där står han, stilig,lång och mörk med ett leende, Sandra? :) Vi går ut och tar en drink, blir lite fler drinkar. Det gick tyvärr inte att kommunicera muntligt, då han bara pratade franska, min fransman. Men det gick bra ändå, och det bästa är när han kysser mig. Den helt perfekta kyssen!

2008-09-24 @ 23:09:53
Postat av: Birsen

Har ju rest lite jag med. Men den bästa resan va nog när jag och min man bilade ända ner till Adana/Turkiet med hans lastbil. Hela resan va en upplevelse för sig och så mycket vi var med om. Kan liksom inte skriva allt men en rolig sak som vi var med om va i Rumäninen. Där är det strängt förbjudet att lastbilsförare ska ha rumänska kvinnor i sina bilar. Mest för att stoppa prostitutionen.

Så när vi körde i en storstad så ser jag en man peka mot mig och riktig nickade som att det där är inte bra det du gör. Jag fatta ju inget så klart så jag pekar Fuck you till mannen...

Bara några meter efter det blir vi stoppade av en polisbil. ( ja mannen jag pekade till va civilare )...

Jag blev skitskraj när de stoppade oss och jag bara ser två feta poliser komma ut ur en pyttebil. En tar av sig kavajen och börjar kavla upp skjortarmarna. Baris ( min man ) tar med sig alla dokument och hoppar av lastbilen bara för att jag ska slippa dom. Han går fram till den ene och visar upp alla pass. Men den andra idioten kommer mot mig. Öppnar bildörren och riktigt gapar på mig. På rumänska så klart! Jag fattar ingenting och förklarar på engelska att jag inte är Rumänska. Men han har bästemmt sig för att jag är det och riktigt försöker släpa ut mig ur bilen. Jag säger flera gånger att mitt pass är hos din kolega men han vill ha pass och upprepar det flera gånger.

Till slut så gapar ja så högt att B vänder sig om och börjar springa mot den andre polisen. Hans kolega sa nått till han på Rumänska. sen så bad han om ursäkt och de försvann. Men snacka om bemötande. Tur jag hade B med mig som kunde lite om lagarna där nere. Nu kan vi skratta gott åt det som hände. Man blev fan tagen för prostituerad...Men å andra sidan så kunde dom ju inte veta. hahahhaha ja du detta va bara en liten liten bärettelse från hela långa resan. Den bästa resan jag gjort. Helt Klart!

2008-09-25 @ 10:59:16
URL: http://birsen.blogg.se/
Postat av: cookie

sv: Tro det eller ej så är det faktiskt viktigt att hålla koll på det där med CSN! Försöker bara få folk i min egen ålder att intressera sig lite :D

Ha det bra

2008-09-25 @ 19:49:22
URL: http://spassova.blogg.se/
Postat av: Maria

2008-09-25 @ 21:04:36
URL: http://skanoy.blogg.se/
Postat av: Maria

Ett roligt semesterminne som jag har är då jag, din syster T och min mamma var utomland i Turkiet. Vi hade en dykinstruktör på hotellet som uppvaktade min mamma otroligt mycke och sen hade hotellägarn ett gott öga till mamma. Hon vart uppvaktad, utbjuden och allt.. Och så någon dag innan vi skulle packa våra väskor och fara hem var det fest på hotellet och där mitt framför våra ögon börjar dykinstruktören och hotellägaren att slåss om lilla mammsen. Jag och T hejjade såklart på Dykinstruktören som från första början ville köpa mej av mamma men sedan blev förtjust i henne. Elvis som vi kallade dykinstruktören kanske inte vann slagsmålet och vem vet om han förlorade jobbet. Men han vann iaf våra hjärtan. Jag kommer ihåg han med ett leende på läpparna. /M

2008-09-25 @ 21:12:04
URL: http://skanoy.blogg.se/
Postat av: Christina

Jag åkte på studentresa till Kreta i maj detta år med 8 av mina bästa kompisar. Vi var 7 tjejer och 2 killar. Så roligt som vi hade på den resan kommer jag nog aldrig ha igen. Det går inte en dag utan att jag tänker på det och när vi träffas , vilket är mera sällna nu eftersom alla studerar på olika håll, pratar vi massor om resan. Vi hade en helt underbar vecka tillsammans :) Något som vi funderar göra om i framtiden. Nu har jag själv nyss knåpat ihop en egen design men jag tänkte dela med mig av detta ändå :)

2008-09-26 @ 09:21:24
URL: http://stiini.blogg.se/
Postat av: Carolina

Min mest underbaraste resa någonsin, som jag aldrig kommer att glömma:

Det var nu i Juni. Jag, min mamma, min farmor och min bror var i turkiet-marmaris. Första dagen efter några timmars vandrande i centrum för shopping satte vi oss på en restaurang och tog oss något att dricka. Jag kollade runt lite på servitörerna som jobbade där och fastnade för en kille. Han var den snyggaste kille jag någonsin sett med sina underbart bruna ögon. Han kollade på mig och log, och helst seriöst, mitt hjärta slog världens volter. Gud vad nervös jag blev. Men jag kunde ändå inte sluta titta på honom.

Jag ´ville gå dit dagen efter också, men det ville inte mamma och de andra för dom skulle kolla på fotbollen (EM var då) Så jag bestämde mig för att gå dit själv. Inte för att sätta mig på restaurangen (vågade jag såklart inte), utan jag gick bara förbi där så jag kunde få se honom. När han såg mig log han och jag blev ännu en gång nervös och mittt hjärta bankade som bara den.

Tredje dagen så gick vi förbi där igen för vi skulle gå in och shoppa lite. Gick förbi restaurangen igen (det gjorde man ´när man skulle in mot basaren) och han log ännu en gång. Men lite senare på kvällen så står jag utanför en affär, inte långt ifrån restaurangen han arbetar på. Helt plötsligt står ha föramför mig, utan att jag sett han komma. Han säger "I want to give you samthing" och så försvinner han. Jag står det, stel som en pinne pga att jag blev så sjukt nervös. Hjärtat låg på högvarv och jag visade mamma. På lappen stod det:

"I like you very much, i want to talk with you but i cant because it is to much people here. I want to gove you my phone nr, can you call me? here is my phone nr......"



Åh, herregud vad glad jag var! Jag ringde aldrig, men jag gick dit senare. Han frågade om jag ville vänta på honom tills han slutade jobba så vi kunde ses. Såklart jag gjorde det! Vi träffades varje dag jag hade kvar av min semestervecka och gud vad kär jag blev.



Och hur gick det nu då? Jo, vi höll kontakten näst intill varje dag i tre månader. Jag åkte ner dit nu igen den 18/9 för att träffa homom, själv. Och vi hade en vecka tillsammans som var helt underbar. Jag grät som ett barn när jag var tvungen att åka hem.

Nu är vi tillsammans, men kommer inte kunna ses på 8 månader (om vi har tur) och har vi otur kanske det inte blir på ett helt år.



Jag är så kär, och det är så underbart men samtidigt så sjukt jobbigt eftersom vi inte kan ses.



Detta var mitt underbaraste semesterminne som kommer vara hos mig resten av mitt liv.





Läs gärna min blogg och kolla på bilderna =)

2008-09-28 @ 13:03:01
URL: http://carolinabergman.blogg.se/
Postat av: Beckan

Hello Sara!



Med min nyuppstartade blogg Sandgata.blogg.se skulle det sitta fint med en snygg bloggdesign för att komma igång ;) Så jag skriver ner min roligaste/läskigaste/knäppaste/finaste reseistoria. För denna upplevelse kan nämligen kopplas till alla dessa ord :)



Det var när jag var på min backpacking resa i Asien 2007. Vi hade nyss installerat oss på vårat guesthouse på ett ställe i Bali och satt hos ner för att festa med våra svenska grannar. Då började en kille där berätta om att han hoppat Bungyjump på dagen. Han pratade om det som det vore den enklaste saken i världen. Det lät så ofarligt och och inte skrämmande alls. Men jag rös i hela kroppen av rädsla, det finns nog ingenting i världen jag är så livrädd för som höjder. Jag skakar i hela benen när jag åker rulltrappan på arlanda eller när jag står på en liten stege tre fyra steg upp. Men ändå när mina tre resekamrater började prata om att vi skulle åka dit och hoppa dagen efter så pirrade det till i magen. För jag älskar trots allt utmanningar. Dagen efter så stod dom fast vid beslutet att hoppa på en taxi moppe och dra dit. Jag tänkte att jag följer väl med och kikar när dom hoppar iallafall. Vi kom dit och det var vackert, alldeles nere vid havet fanns stället. Vi gick in och jag såg poolen, människor och disken där man anmälde sig. När jag sedan tittade upp och såg den där lilla plattan långt uppe i luften och den där skramliga lilla lifthissen upp så stannade mitt hjärta. Men jag accpterade och insåg att detta klarar jag aldrig. Mina vänner anmälde sig och satt på sig selar och var redo att åka upp. Eftersom man skulle få två hopp så fick dom hoppa, jag väntade nere och tog kort. Mina kära vän hoppade, kom fram till mig och sa - Tur att du inte hoppade, för det här skulle du aldrig klara. Nähä du tänkte jag, det gör jag visst. Tjurig som jag är, så gick jag fram till disken anmälde mig, vägde mig och betalade. Tårarana rann under hela proceduren och personalen ifråggasatte om jag verkligen skulle göra detta. Jodå! Så dom satt på mig selen och gick med mig mot den där jä**a hissen, jag hade två vänner med mig upp som var mäkta nervös för min skull. Från och med att dom slog igen dörrana till lifthissen så befann jag mig i en annan värld. Jag andades knapp, sa inte ett ord och kunde inte röra mig. Jag stirrade rakt in i vägen för att inte kika ner, men kände hur jag försvann längre och längre upp från marken. Tänkte hela tiden, gud i himmelen är vi inte uppe snart. Väl uppe tog några balikillar emot mig, jag tittade rakt ner i golvet, och hade den värsta ångest och skräck känslan jag nånsin känt. Fortfarande var jag i en annan värld, så dom tog mig under armen och förde mig fram mot en bänk, höll på med mina fötter, vilket var att binda fast dom. Sen sa dom - Ja nu är du klar för att hoppa. Mitt hjärta dog. Fortfarande inte ett ord, så förde dom mig fram mot kanten, gud gud gud.... Jag kände mina tår mot kanten och visste att jag stod 50 meter rakt uppe i luften. I detta skede var jag helt väck, jag hörde ingenting, förutom nån stans i bakrunden mina vänner som sa kommentarer som - Jag fattar inte att hon gör det här. - Tror du hon hoppar. - Shit jag e så nervös för henne. Osv. Sen frågade balikillen flera gånger om jag var redo, till slut sa han högt - Jag måste få ett JA från dig att du är redo. Sen från ingenstans kom ett Yes ur min mun. Han visslade i en visselpipa, räknade ner, 5 4 3 2 HOPP! GUUUUUUUUUUD! Jag bara tog ett steg ut i luften så föll jag. Det var hemskaste, värsta, jävligaste och underbaraste upplevelse någonsin. Jag grät nog i flera timmar i sträck efter detta i ren chock, men fan så stolt jag var över mig själv :)



Jag kommer aldrig nånsin glömma det, men jag gör nog heller aldrig om det!



Kram/Maria

2008-09-30 @ 13:56:00
URL: http://sandgata.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0