Siolia

Nu har Östersund yrat klart och staden låg under drösvis med skräp i söndags morse när jag cyklade till jobbet, nu har jag min egen cykel och slipper Lollos ”morots” sadel. Kul med människor som fyller hela gatorna och stånd i alla hörn och lite vemodigt är det allt när lugnet lägger sig över oss och allt blir så tyst, egentligen inte tystare än vad det var innan yran men ändå känns det märkligt tyst. Förväntningarna är alltid lika höga och början av lördag kväll var seg och trist, förutom att vi befann oss i/på Carolas ”kyrka” som hon så konstigt kallade vårat torg så fick jag ett rivsår i pannan av någons naglar i en vild kamp om en keps hon slängde ut. Åh nej jag var inte med och bråkade om kepan jag bara hamnade mitt i mellan. Tristessen vände då jag fick dansa galet åt Håkan Hellström och resten av kvällen var toppen förutom att Lollo somnade på  Saturday night fever men då var det ändå dags för hemgång.  

Nu är jag ensam, har bakat kladdkaka som jag åt med Emma och Oscar, tänker på Towa på hur hon har det och hoppas att hon inte röjer för mycket. Känner man Towa kan man kanske förstå varför jag oroar mig en smula, men hon har ju alltid klarat sig i vått och torrt. Man kommer nog inte ifrån oron även fast det är jäkligt onödigt, det hjälper inte Towa att jag oroar mig och jag blir så matt i huvudet utav det. Så sluta. Lollo fångade en utav kattungarna igår och jag kunde ha haffat en idag om jag var lite snabbare i reflexerna, men dom är snabbare än mig dom små liven.

Ingenting blir som jag har tänk mig längre, det är så mycket jag vill och så mycket jag planerar för men jag kommer aldrig dit. Jag har fastnat i kladdig kola och kan inte ta mig loss. Hur jag än gör hur jag än vrider och vänder på mig, på det, på allt så blir det bara fel. Är det mitt humör, är det ditt humör. Är det vi tillsammans kanske. Jag känner att jag kräver för mycket utav mig själv och alla andra att allt jag vill åstadkomma ska ske nu jag vill inte vänta. Jag vill inte fastna i nått kladdigt och sitta där jag sitter, men samtidigt så är det dit jag vill en dag. Fast då i allt det kladdiga vill jag hitta en sorts trygghet men som inte blir för trygg, någon slags nyfikenhet men inte någonting jag ska ta för givet. Kanske blir det så när man kämpar för att må så bra så man vägrar må dåligt, jag är rädd för att göra mig själv besviken och rädd för att inte vara bra nog i andras ögon. Rädd för att inte kunna ta hand om mig själv och tycka om mig för den jag är. Det är så mycket som inte är som jag vill att det ska vara och jag som är värdelös på att göra det bästa utav situationer när dom väl är som dom är.

”I viss sorts kärlek vinner liksom inte den som älskar mest, utan den som har mest att erbjuda” Skriver Anna Jörgensdotter i en gammal ELLE Interiör krönika. I just detta fall handlade det om ett lyckat hus köp där hon var rädd att hennes kärlek till detta hus skulle berövas och att någon med mycket pengar skulle få det istället. Jag är nog beredd att hålla med henne om att pengar kan ställa till det både positivt och negativt, återigen verkar det som om jag befinner mig i ett pengaträsk utan pengar. Simmar omkring så gott det går och har nog snart tagit mig vatten över huvudet med mina små, pytte små lån från den ene från den andre. Snart är väl summan så hög så jag drunknar. Varför gör jag så…

Yran har börjat och i morgon delar vi ut kondomer i badhusparken, så välkommen till RFSL tältet och hämta ;)

Jag kom in på basåret på mittuniversitetet så nu är det ännu mera plugga som gäller, känns grymt kul att jag gör någonting som förhoppningsvis kommer ta mig dit jag vill. Måste bara bli bättre på att peppa mig själv och våga tro att jag klarar mig även i jobbiga situationer. Igår jobbade jag så det klibbade av svett i nacken, strålande sol och kvav luft som kändes som gräddkola i mina lungor. Idag är jag ledig och jag vaknade till dripp dropp på fönstret, grå himmel och kylig frisk luft. Hör inga människor bara en ensam kråka som låter som om hon satt någonting i halsen.

Kryssade i JA rutan på antagningsbeskedet och städade lägenheten igen, jag är en hejare på att plocka undan alla grejer fort som tusan och stuva in alla Lollos ovikta kläder i hennes garderob. När ska vi ta oss tid att ha det lite mysigt, jag jobbar när du är ledig och vise versa och är jag ledig samtidigt som dig ja då stressar jag ur sängen ändå för att jag inte vill missa dagen. Usch har ni det såhär alla ni par som jobbar. Jag tycker inte om att inte vara här när du kommer hem och jag hatar att du är ledig de dagar som jag jobbar!

självporträtt  "va?"

Hur gör jag för att bli bästa vän med katterna under huset?

Om 10 dagar kommer lönen och den försvinner lika fort igen. Men då blir jag av med skulderna jag har dragit på mig under mina halv lata månader utan jobb och CSN. Tycker jag klarat mig rätt bra ändå, en eloge till Sara!

Undra varför man tänker som man gör? – inget vet

Jo, man vet alltid själv varför man tänker och gör som man tänker och gör.
 
Mamma och Kicki ska på krogen, hade gärna följt med om det inte vart en skitkväll rent ut sagt.

Enhet

  

Igår var det G III och jag trivs oftast väldigt bra där, sköna människor och skön stämning som inte kräver så mycket utav mig. Utanför porten stötte jag och Nathalie ihop med en vilsen kattmamma och tre ungar, hon var inte alls så sugen på att bli klappad och ungarna kröp under huset på gården. Ringde kattklubben Jämtkatten och nu får jag ut och mata henne två gånger om dagen och försöka bli hennes vän så vi kan hjälpa dom.

Lilla söta taxen vår finns inte längre. Hans söta pralinögon glömmer man inte i första taget, visst är det skönt att veta att han inte behöver ha ont mer men samtidigt så sorgligt att han inte kan leva med oss för alltid. Minnen, han hade löss när han var liten valp och liknade mest en ihop kurad korv. Han hoppade på bakbenen i högt gräs för att se bättre, lekte som en liten valp även fast han va gammal med grått skägg. Han gillade inte att bli fotad och därför finns mest bara märkliga bilder där han flyr från fotografen.
Våran Persa.  



Minnen. Alla dessa underbara minnen och jag vet inte vad jag skulle vara utan er.

Här sitter jag ensam igen och väntar på älsklingen som jobbar ihjäl sig. Vinkade av den charmigaste lilla kille i hela världen när han åkte tåg för första gången – första gången riktigt långt. Han vinkade och vinkade och det lös ur ögonen på honom.

Snor en fin bild på mig Towa och lollo från Emili, dumt att vi aldrig har med oss lollos kamera när vi gör roliga grejer. Skorna är mina och inne på Marités damtoalett gjorde dom stor succé. Man vill ju alltid ha det man inte har eller hur. Lockar är min dröm och Towa fick dom. Mörka ögon vill jag ha, det har lollo. Ibland önskar jag mig lite större tuttar men så köpte jag en ny behå med värdens inlägg. Haha, ja visst är jag snygg i den ;) men fasen sådana bomber vill jag inte ha, dom står tjejen för. Du är vacker. På Marité var vi igår med Emma, mackan, Towa och Emili, jag dansade in mina blommiga skor. Det blir aldrig så kul som det skulle kunna bli när man är tvungen att betala. 80 kr gick kalaset på – man skulle kunna tro jag är världens snålpadda men faktum är att jag har roligare där jag inte har betalat ett öre, en billig kväll = lyckad kväll. okej kalla mig snål då.  

Towa – jag ber om ursäkt för mitt skrikande nyfikna huvud i brevinkastet ;) Men du får skylla dig själv om du prioriterar sängen framför en underbart solig och härlig dag i Fårsaån.

Vissa människor har en sådan skön inre styrka och jag avundas dom som kan stå upp och säga att dom är vackra som dom är. Hamnade i en diskussion igår om kroppsideal, viktnergång och operationer – jag ljuger om jag säger att jag aldrig tänkt på min vikt, jämfört mig med andra ”snyggare” än vad jag själv är. Det är så fånigt och jag vet att det bara sitter i mitt huvud, jag måste lära mig att vara nöjd, att allt blir så förbaskat jäkla lättare om jag slutar gnäller över mitt fula yttre.

Jag ser inte några andra alternativ än träning när man vill gå ner i vikt – och såklart kosten. Och då pratar jag inte om extrema fall av fetma utan vanliga normala tjejer som klagar över en liten mage eller ridbyxlår. Varför alla dessa genvägar? Vad är det som inte stämmer när systrarna gnäller över skitsnygga kroppar!? Visst det yttre är väl inte allt, men man känner sig som man ser ut och känner man sig ful så ser man ful ut. Så i grund och botten handlar det inte om dina stora/små/hängiga tuttar eller tunna/runda lår eller platta/fylliga rumpa, det handlar om vad och hur du tänker och ser på din omgivning.

Såhär tänker jag inte om mig själv såklart och när jag väl sitter där med stor mage ja då har jag ensamrätt på att jämföra mig med andra.

Idag var det minimalt att göra på campingen så jag cyklade hem tidigt och sitter här, den kvava luften verkar inte vilja släppa taget om Östersund och min älskade flickvän klagar över att om flyter bort i värmen på jobbet. Haha själv har man det bra – jag har hallonsorbet i knäet. Wilmer har sjungigt 10 indianer och en kulen natt natt natt för mig den underbart sköna ungen fick frågan om han kunde sjunga Jag mår hon leva baklänges. Och visst kunde han det, han sjöng och gick baklänges! :D

Vi lyxar för mycket – äter ute jämt. Ikväll lagar vi middag på spisen va raring?

GRATTIS allra finaste underbaraste lollo!!!

Surt jag inte fick vakna med henne idag bara, somnade själv dessutom. Skittråkigt och jätteläskigt, du och din tårta på sängen i Brunflo. Om man har tappat bort sig själv hur ska man bära sig åt för att hitta tillbaka? Ingenting känns som jag längre, inte min frisyr, inte mina kläder, inte mitt sätt att bete mig, inte mina tankar och inte det jag säger. Spelar ingen roll om jag så bara ska dra på mig ett par jeans och en tråkig tröja så måste jag stå 20 min framför spegeln, och tillslut slutar det ändå alltid med att jag suckar och önskar jag bara hade två alternativ i livet - det ena att ständigt bo i en säck det andra att aldrig mer gå utanför dörren. Okej låter som värsta lyxproblemet att inte veta vad man ska ta på sig, men det är bara jobbigt att inte känna sig bekväm eller rätt i någonting, känner mig fel i alla sammanhang.

Ligger helt utmattad i soffan, som en blöt pöl. Galet varmt här i vårat vardagsrum då solen ligger på hela eftermiddagarna. Vi somnade 04.00 inatt och vaknade 07.00. Hela natten åkte vi jeep :) och vi hade sjukt roligt!!! Konstigt nog var jag pigg som en mört när jag vaknade men nu börjar jag känna mig seg efter en heldag cyklandes på campingen. Blev hemkörd utav lollo och dumpad utanför hemtex. Och för att inte somna på golvet städade jag och nu tvättar jag, längtar tills jag får sova.

Helatiden planer aldrig lugn och ro ;)